Egen vilja, bara förnamnet…

Det har varit riktigt krassligt här hemma några veckor. Det började ju med att Felicia blev magsjuk. Efter två dagars friskhet så blev det förkylning, feber och lite annat smått och gott. Några dagar hemma och sedan en dag på dagis. Ja sedan dröjde det inte mer än två dagar till ungefär så blev det feber, förkylning och främst var i ögonen som resulterade i en ny omgång av VAB. Då var vi inne på vecka tre av sjukdom. Så då passade jag på att åka ner till Osby några dagar tidigare så att Mommo fick ta hand om Felicia och jag fick chansen att jobba. Men efter att ha stått pall i tre veckors tid mot sjukdomar så la även jag mig på torsdagen förra veckan och sedan reste inte jag mig ifrån soffan förrän i måndags. Riktig pärs. Men tur att man var nere i Skåneland och kunde lämna bort dottern så hon fick lekkompisar och jag fick chansen att ligga lugnt och stilla i soffan. Mycket film blev det.

Men nu har vi snart varit tillbaka i Skövde i en hel vecka. Jag är fortfarande riktigt förkyld, men nu börjar det svänga. Helt sanslöst vad envetet detta var.

En annan som är envis är vår lilla dotter. Hon har verkligen kommit in i en period där hon väldigt tydligt visar att hon blir arg om hon inte får som hon vill. Två dagar denna veckan har vi gått till dagis i pyjamas, då det varit stört omöjligt att byta kläder på morgonen.

I onsdags kväll så fick Johan bära hem en skrikandes unge ifrån grannen då Felicia prångt skulle vara kvar och leka hos Axel ett bra tag till, fastän hon redan lekt 1,5h timma där. Sedan fortsatte hon att skrika i 1h innan det gick att tala med henne på nytt. Så det är lite som att gå runt på ett minerat fält just nu, man vet inte vad som kommer att utlösa en rejäl attack från dottern. Just nu vill hon inte sova så hon skriker för full hals nere i sovrummet. Skiftar snabbt det här. Ena dagen så går det suveränt att lägga henne, bara säga god natt och gå ut ur rummet. Andra dagar så testas tålamodet på nytt.

Vissa lär säga att det är något som gått i arv, förstår inte vad de syftar på då…

Ok här kommer då lite bilder.

Felicia fick äntligen ett bord i sitt lekrum, det blev genast väldigt populärt. Här kan hon nu bjuda på fika och rita. Men smaken på kaffet är kanske något vi kan diskutera… ser rätt makabert ut…

Fick hitta på en ny design på kökshandduk, då jag behövde lösa lite snabbt ett 30 års paket. Tiden går lite väl snabbt ibland, å man tycker att man har gott om tid att fixa så plötsligt är det dagen D. Men jag är nöjd över resultatet.

Så här dagarna inför påsk har det även pysslats lite här. Felicia är mäkta stolt över sina ägg hon gjort på dagis. Visar upp dem minst två gånger om dagen. Så vi var tvungna att hänga upp dem i ett påskris. Johan och Felicia fixade detta under sin lediga dag så när jag kom hem i fredags kväll så kunde vi pynta det med fina fjädrar. Å på kvällen firade vi med våfflor en dag försenat…

När vi var nere i Osby så pysslade även Felicia och Mommo. Då sådde de lite gräs. Det första Felicia gjorde när hon kom upp hit igen var att springa och visa Johan hennes plantering. Hon blir allt mer medveten.

Nehej, nu är både Felicia och Johan arga. Dags att hoppa i säng. Natti natt!

2 reaktioner på ”Egen vilja, bara förnamnet…”

  1. Så trevligt kaffe kalas du fixar till mamma och pappa.Glad Påsk på hela familjen.

    Kram från mommo.

  2. Jag är superglad för kökshandduken…super fin. Hoppas din förkylning släpper snart. Jag kan säga att Signe är rätt bestämd också. Vi har våra duster här hemma…..det är mycket nej å kan själv! Det är väl något vi får stå ut med det här året:)

Lämna ett svar