Denna veckan var det premiär för Felicia att på riktigt bli grankott. Tidigare har hon titulerats tallkott men nu har hon, och hennes prinesskompisar, flyttat upp en avdelning på dagis och därmed blivit grankotte. I tisdags var det dagispremiär för Felicia. Hon var exalterad över att äntligen startar dagis igen. Å jag kan ju inte sticka under stolen att även jag tyckte det var en trevlig återkommande tradition som äntligen är tillbaka 😉

Så Felicia roade sig på dagis. Jag och Isabelle vi roade oss hemmavid. Det fina var att vi fick chansen att ta dagen lite mer efter Isabelles klocka. Å det var skönt, för nätterna har ju varit minst sagt upphackade och vi passade på båda två att vila ikapp lite. På onsdagseftermiddagen återkom Mormor och Morfar från sin lilla semestertripp uppåt landet. På torsdagen efter att tvättmaskinen gått varm och väskorna blivit packade så vände vi näsan alla tjejerna tillsammans med de äldre två mot södern. Så nu är vi nere i Skåneland på nytt för några dagar med lite extra mys, innan vi officiellt får säga att vardagen startar på nytt igen, å denna gången lite mer normalt. För augusti har verkligen mest bara varit i vattkoppornas tecken och försvunnit bort. Så jag hoppas nu ännu mera på September.

Igår åkte vi till Rinkaby för att göra ett besök på ett riktigt tygparadis. Men tro det eller ej, men jag köpte inte en endaste meter tyg, inte ens en centimeter 😉 Måste vara sömnbristen eller något som har satt sina spår eller nåt…

Idag så blev det rockkonsert på Lions loppmarknad. Ett måste helt enkelt om man är Osby-bo 🙂 Felicia diggade något skeptiskt, men när det väl kom till bra hoppsånger så satte även hon fart. Bandet som spelade var Tuta & Kör, å de kör i samma hurtiga stil som Mora Träsk. Det var varmt å klibbigt. Felicia fick sedan deras autografer skrivna på armen 🙂 Sedan blev det tid till både karusell och fiskdamm. Isabelle hon fick ett alldeles eget litet paket när hon kom hem eftersom storasyster fått så mycket annat roligt. Å innehållet det var väldigt uppskattat av den musikglada minstingen. För hon sjunger, på sig egna lilla vis, med i melodierna som spelas på hennes leksaker. Så mysigt så!

Så nu fortsätter jag och tjejerna att njuta några dagar till här nere innan vardagen officiellt får bli invigd på nytt.