Ja, det har hänt en massa saker senaste tiden. Så mycket att det inte funnits tid att dokumentera det här på bloggen. Men nu gör jag ett försök till att summera ihop de stora händelserna…

Ska vi börja då med det viktigaste (iaf för nyfikna Annika) här kommer lite bilder från hallrenoveringen. Det börjar ta form, men än är det en bit kvar:

Jag har haft som primära uppgift att slipa, slipa och åter slipa. Men snyggt blev det till slut. Jag har slipat av dörren. Nu är den inte så mörk och ful som innan (jämför med de mörkbruna listerna, så ser ni före och efter). Trappan har monterats ner helt och hållet (trappan till ovanvåningen), och nu är den på plats på nytt igen. Nyslipad och nyoljad.

Vidare har vi numera ett vitt tak – jämför med tidigare inlägg så ser ni det gamla ”timmerstugs”-taket och nu det fräscha moderna taket. Klar skillnad! Johan har byggt en massa. Numera har vi en vägg där toaletten ska bli sedan, dvs hallen har nu minskat i storlek. En nisch har även startat att ta form mellan trappan och ingången till sovrumsdelen. Vid ingången håller även Johan på att bygga upp den blivande garderoben. Så här händer det saker.

Å nu till det allra viktigaste, vår lilla dotter Felicia:

*blink* *blink*

Visst är dem söta 😉 Det är tröttande att ta hand om Felicia. Här har pappa somnat på soffan, kramandes en stor nalle (?!?). Felicia sov också, fast ögonblicket då kameran kommit fram så hade hon vaknat…

Många ansiktsuttryck rymmer sig i det lilla facet… 😀

Veckan har också inneburit en begravning, och då av min kära farmor. Det var en väldigt ljus och fin begravning. Väldigt ovanlig kan jag tycka. Men det blev nog precis som farmor önskat.

Så fort det är en dator i närheten så ska givetvis Felicia vara framme och hjälpa till med att trycka på tangenterna eller dra i sladdarna. Nu har hon fått en egen sladd att suga på, fast det är ju roligare med de som sitter fast…

Rån – ja det går alltid hem hos Felicia. Riktigt mumsigt. Det roligaste är ju att det får hon hålla och äta själv.

Nya sysselsättningen är att flytta på stolarna vid köksbordet. Hon placerar sig under dem och sedan börjar hon dra och slita. Så stolarna står inte riktigt på sin plats längre… När hon är uttråkad så startar hon riva i blöjan fram, så att det går av stora tussar. Inte skoj när Mamma eller Pappa avbryter denna aktivitet.

I slutet av förra veckan började hon även att klappa i sina händer, och vinka. Det händer en massa ska ni bara veta!