Precis som i reklamen. Nu har vi inte gått och vunnit en miljon eller två. Det är ju till viss del tråkigt. Fast om man inte köper några lotter så kan man ju heller inte vinna, iaf inte så lätt.

Nej, idag talar jag om vår dotter. Efter en rätt bedrövlig vecka. Hemska nätter, för att inte tala om bajsblöjorna osv osv. Nej det har inte varit helt gulli-gull hela tiden att vara medlem av familjen Zaxmy. Efter en liten gnällig frukost så var det som om allt bara vände. Tjejen sover förmiddag, somnar utan gnäll väldigt snabbt i bilen in till Skövde. Sedan är hon väldigt aktiv och med på Rim och ramsor-samlingen i Bibblan. Efteråt tar vi en fika tillsammans med några andra barn och föräldrar. Äter med god aptit. Säger hej på pappa på hans jobb, och på vägen hem i bilen så slocknar hon på nytt. Vilket är väldigt (!!!) ovanligt då klockan är ca 13. Vid det här laget borde hon vara urhungrig. Men nej, inte minsta pip, tjejen somnar frivilligt. Sedan sover hon, hör och häpna, två (2), ja du läste rätt, två timmar. När hon vaknar så har hon torr blöja, och pottan används flitigt för både nr 1 och nr 2. Glädjen börjar verkligen bli total för mig som Mamma. Nästa del blir att käka en sen lunch. Japp, den gled ner den med. En rejäl portion dessutom. Två glada tjejer kan nu leka med de roliga leksakerna spridda över vardagsrummet. Ja, så fortsätter det. Jag får medge att det var lite gnälligt vid gröten vid 18. Men vid 19 så ligger vår lilla docka och sussar sött. Får hoppas att natten blir lika bra som förra. Dvs sömn mellan 19-07. Med endast nappinsättning vid alarm.

Så snacka om en riktigt bra dag i Mamma och Fröken Zaxmy’s liv.

Efter mycket arbete, pill och jox, så är nu nästa LO klar. Denna gången är det bilder på en av Felicias favvosysselsättningar under dagens lekar. Tänk vad mycket det går att göra med en plastsnigel 🙂 Jag ska vara ärlig och säga att jag var mycket skeptisk då jag första gången stiftade bekantskap med den. Inte leksaken i sig, men den väldigt glättiga melodin. Jag hade vissa mardrömmar om att få höra jingeln x tusen gånger per dag, tills paranoia. Fast jag ska ärligt säga, att jag fortfarande inte är trött på melodin. Å det är en stor gläjde att se Felicias entusiasm när hon går in i leken.

Nu så väntar stickarbetet. Jippi!