Felicia levlar för fullt just nu, klarar den ena nivån efter den andra i utvecklingsspelet. Hon satsar hårdare och hårdare på att resa på sig. Jag finner henne ofta ståendes på knä och i full fart med att försöka ta sig upp tex mha soffan. Idag kröp hon dessutom helt själv upp för vår lilla trappa i mellanrummet (vår lilla hall). Nu är det bara två steg. Men det var första gången. Både Felicia och jag var lika nöjda.

Fortfarande är det väldigt skrämmande med mixerstaven och assistenten, av någon anledning så är det jobbigt för Felicia när vi kör dessa hushållsmaskiner. Men destå roligare har hon när hon precis nyst och vi härmar henne och säger ”attchi”, då skrattar hon gott. Ikväll kiknade hon av skratt när jag härmade hennes nysningar. Efter ett tag så skulle även hon försöka sig på att härma och säga ”attchi”. Så sött ska ni veta!

Även om det är mycket struligt just nu med både sömn och mat från Felicias håll, så händer det så mycket positiva grejer som väger upp det hela på många sätt och vis. Vår dotter visar mer och mer prov på att hon är en egen liten individ, med verkligen en egen vilja. Hon testar gränser för fullt. Hon förstår också väldigt bra vad hon inte får göra, tex att blomkrukan med lecakulor i ska hon inte pilla i. Fast när hon väl lyckats ta sig fram tid och tagit en rejäl skopa i sin hand blir hon själaglad och försöker snabbt smussla undan sitt nya fynd. Inte lika skoj när vi sedan beslagtar detta och flyttar bort henne på nytt.

Kan berätta massor av nyheter. Men får stanna där ikväll. Här är senaste scrappen. Har en tendens att lägga på en massa saker hela tiden, men när jag väl känner mig klar med en scrapp har jag rensat bort 2/3 av det jag lagt på från början. Håller iaf på att lära mig Photoshop mer och mer, och testar nya tekniker hela tiden. Så många scrappar är rena experiment. Hoppas ni gillar dem.