Efter en hel helg, och några extra dagar så har nu Mormor och Morfar åkt tillbaka till södern på nytt. Har varit helt underbara dagar för oss alla. Vi har tagit det riktigt lugnt och umgåtts järnet. Felicia har sovit hela helgen uppe hos gamlingarna i gästrummet, vilket har varit en riktig lyx för oss unga tu 🙂
Tyvärr inga bilder att visa idag.
Jaja, det har varit så skönt. Å snart är det jul och då blir det semester på nytt. Felicia stortrivs verkligen hos Mormor och Morfar. Det är skönt att kunna känna att hon accepterar dem fullt ut samt att de känner Felicia också, de har tagit sig tiden för att lära känna henne. Det bådar gått för framtida sommarlov. Även om det är långa avstånd så finns iaf en stor vilja att komma, och det kortar ressträckan radikalt.
Här går det riktigt, riktigt fort nu. Felicia kryper med racerfart fram och tillbaka på golvet. Idag har hon även börjat med att få baken rakt upp i vädret och stå på alla fyra och försökt att ta sig framåt på så vis också. Går då inte lika snabbt och är defenitivt inte så lätt, men verkar vara skoj då det görs om och om igen.
Nu har Mormor kommit upp, och hon har fullt upp att umgås med Felicia. Idag har bla första julklappen inhandlats till Felicia. Det var riktigt skoj att gå i leksaksaffären tyckte Felicia, massor av färglada saker att kolla in.
Här kommer då lite bilder från veckan:
Spela piano
Den där trumman är spännande
Baken i luften
Imorgon bär det av till Sthlm och syfestival för Mormor, mig och Felicia. Ska bli hur skoj som helst. Borde sovit för läääänge sedan. Men men…
Felicia levlar för fullt just nu, klarar den ena nivån efter den andra i utvecklingsspelet. Hon satsar hårdare och hårdare på att resa på sig. Jag finner henne ofta ståendes på knä och i full fart med att försöka ta sig upp tex mha soffan. Idag kröp hon dessutom helt själv upp för vår lilla trappa i mellanrummet (vår lilla hall). Nu är det bara två steg. Men det var första gången. Både Felicia och jag var lika nöjda.
Fortfarande är det väldigt skrämmande med mixerstaven och assistenten, av någon anledning så är det jobbigt för Felicia när vi kör dessa hushållsmaskiner. Men destå roligare har hon när hon precis nyst och vi härmar henne och säger ”attchi”, då skrattar hon gott. Ikväll kiknade hon av skratt när jag härmade hennes nysningar. Efter ett tag så skulle även hon försöka sig på att härma och säga ”attchi”. Så sött ska ni veta!
Även om det är mycket struligt just nu med både sömn och mat från Felicias håll, så händer det så mycket positiva grejer som väger upp det hela på många sätt och vis. Vår dotter visar mer och mer prov på att hon är en egen liten individ, med verkligen en egen vilja. Hon testar gränser för fullt. Hon förstår också väldigt bra vad hon inte får göra, tex att blomkrukan med lecakulor i ska hon inte pilla i. Fast när hon väl lyckats ta sig fram tid och tagit en rejäl skopa i sin hand blir hon själaglad och försöker snabbt smussla undan sitt nya fynd. Inte lika skoj när vi sedan beslagtar detta och flyttar bort henne på nytt.
Ängel
Kan berätta massor av nyheter. Men får stanna där ikväll. Här är senaste scrappen. Har en tendens att lägga på en massa saker hela tiden, men när jag väl känner mig klar med en scrapp har jag rensat bort 2/3 av det jag lagt på från början. Håller iaf på att lära mig Photoshop mer och mer, och testar nya tekniker hela tiden. Så många scrappar är rena experiment. Hoppas ni gillar dem.
Som många av er kanske vet är jag ett stort fan av änglar. Samlar på dessa högt och lågt (bitvis till Johans förtret). Givetvis är Felicia min allra finaste ängel. Här syns även hennes vingar.
Idag har hela familjen varit iväg hos en proffsfotograf för att föreviga hur söta och fina vi är, alla tre 🙂 Främsta anledningen var ju för att få lite foton på Felicia, men vi passade även på att få några med hela familjen på. Felicia stormtrivdes verkligen hela tiden. Det var full fart på henne, och hon skrattade och var glad hela tiden. Ja förutom när hon skulle byta kläder å så. Men det var riktigt skoj att göra detta. Redan från första stund var Felicia kompis med fotografen. Fick se lite av resultatet, och det finns många guldkort där. Om ca 1,5 vecka så ska vi tillbaka och kolla på det färdiga resultatet.
Jag ska bekänna en sak. Jag har sagt att jag inte har en 30-års kris, och att jag heller inte kommer att få det. Utan jag ser det mer som att det är ett steg närmre pension, å det hade ju inte varit helt fel att ha, då jag har massor av roliga saker som bara väntar på att bli färdigställda. Nu ska ni inte tro att jag har så värst bråttom till pension, har ju ändå 35 år kvar (i dagens mått mätt). Det är ju dessutom något mer än vad jag redan tillrygga lagt på min livsresa.
Fast nu har jag börjat få en begynnande kris, och den har definitivt med att göra med att jag ska fylla 30. Nej, det är inte att jag måste börja träna mera (vilket jag borde). Ej heller har jag gått och köpt något vrålåk, eller tänkt börjat köra ”moppe”. Nej det är om hur jag ska fira min stora dag. Det jag ville göra, det är inte möjligt här i dessa trakter. Just nu har jag heller igen idé/inspiration till att göra en helt vanlig fest.
Nu är det ju iofs 2 månader till, men det börjar allt mer och mer likna en 30-års kris kan jag lova.
Imorgon är det exakt 9 månader sedan vi begav oss till KSS och efter en hel del kämpande fick vi möta Felicia. Det känns något overkligt att det är samma lilla varelse som nu nio månader efteråt var dag blommar mer och mer ut till den underbara människa hon är. Så liten men redan en vilja av stål.
Den här digiscrappen får summera hur statusen är vid 9 månader.
ja annars går det väl inte att lösa morgondagen? Det är ju konstigt. Allt ska givetvis ske just den dagen som Johan är borta på Kick-off. Blir lätt svett när jag tänker på allt som ska klaffa imorgon. Bilen ska in på service (igen), innan dess måste kylarvätska ner i bilen så att den inte kokar på vägen till bilmekanikern. Frågan är bara var flaskan med kylarvätska är? Jaja… lär väl inte frysa på den lilla stunden så det får väl bli neutralt annars.
Sedan ska pelletsen komma, å antagligen precis samtidigt. Jag har stängt luckan osv inne i pannrummet, men är det något mer som måste göras? Det är ju jättebra att Johan har med sig mobilen och har den igång, fast det hade varit ännu bättre om han svarat också, eller haft ett mobilsvar som han kan lyssna av…
Ja listan kan göras lång, det stora jongleringsmomentet blir då en liten tjej ska hanteras samtidigt som man ligger under motorhuven och klockan tickar för att bilen ska vara inne en viss tid. Har typ 45 min på mig att få i Felicia frukost, ombytt och klar, inpackad i bilen, kylarvätska i bilen, ta sig till bilservicen.
Happ… mannen behagar visst inte ens slå en pling. Dålig stil! Så det blir väl till att gå och lägga sig och hoppas på att natten iaf flyter på bra, så morgonen inte blir ännu tajtare…
Har länge tittat på denna bilden och velat göra något av den. Idag kände jag för att göra en snabb scrap efter mycket pillande med förra. Så det fick bli en liten sötis bild på brossan med fru. Hoppas att den faller i belåtenhet även hos Turturduvorna Engström.
Precis som i reklamen. Nu har vi inte gått och vunnit en miljon eller två. Det är ju till viss del tråkigt. Fast om man inte köper några lotter så kan man ju heller inte vinna, iaf inte så lätt.
Nej, idag talar jag om vår dotter. Efter en rätt bedrövlig vecka. Hemska nätter, för att inte tala om bajsblöjorna osv osv. Nej det har inte varit helt gulli-gull hela tiden att vara medlem av familjen Zaxmy. Efter en liten gnällig frukost så var det som om allt bara vände. Tjejen sover förmiddag, somnar utan gnäll väldigt snabbt i bilen in till Skövde. Sedan är hon väldigt aktiv och med på Rim och ramsor-samlingen i Bibblan. Efteråt tar vi en fika tillsammans med några andra barn och föräldrar. Äter med god aptit. Säger hej på pappa på hans jobb, och på vägen hem i bilen så slocknar hon på nytt. Vilket är väldigt (!!!) ovanligt då klockan är ca 13. Vid det här laget borde hon vara urhungrig. Men nej, inte minsta pip, tjejen somnar frivilligt. Sedan sover hon, hör och häpna, två (2), ja du läste rätt, två timmar. När hon vaknar så har hon torr blöja, och pottan används flitigt för både nr 1 och nr 2. Glädjen börjar verkligen bli total för mig som Mamma. Nästa del blir att käka en sen lunch. Japp, den gled ner den med. En rejäl portion dessutom. Två glada tjejer kan nu leka med de roliga leksakerna spridda över vardagsrummet. Ja, så fortsätter det. Jag får medge att det var lite gnälligt vid gröten vid 18. Men vid 19 så ligger vår lilla docka och sussar sött. Får hoppas att natten blir lika bra som förra. Dvs sömn mellan 19-07. Med endast nappinsättning vid alarm.
Så snacka om en riktigt bra dag i Mamma och Fröken Zaxmy’s liv.
Efter mycket arbete, pill och jox, så är nu nästa LO klar. Denna gången är det bilder på en av Felicias favvosysselsättningar under dagens lekar. Tänk vad mycket det går att göra med en plastsnigel 🙂 Jag ska vara ärlig och säga att jag var mycket skeptisk då jag första gången stiftade bekantskap med den. Inte leksaken i sig, men den väldigt glättiga melodin. Jag hade vissa mardrömmar om att få höra jingeln x tusen gånger per dag, tills paranoia. Fast jag ska ärligt säga, att jag fortfarande inte är trött på melodin. Å det är en stor gläjde att se Felicias entusiasm när hon går in i leken.
