F(is)elicia

Vår dotter har många färdigheter, och hon lär sig nya hela tiden. Det är dock inte alltid bra att vara bäst på något. Vi kan dock utnämna Felicia till att vara familjens i särklass duktigaste pruttare. Jag menar då fisar. Hon slår oss med hästlängder. De lägger sig sakta över rummet och tar död på det syre som finns och stinker som vad vet jag. Medan vi föräldrar kippar efter andan så bryter ett stoooort härligt leende ut hos vår dotter. Så idag gav jag henne ett nytt namn, Fiselicia. Kärt barn har ju många namn sägs det 😀 .

Suga på tårna Men ikväll har hon även visat prov på en ny färdighet, sin enorma vighet. Hon har länge försökt med konststycket att få in sinna fötter i munnen, men när hon varit väldigt nära så har hon sparkat till och foten har försvunnit bort från munnen. Ikväll var hon väldigt koncentrerad när hon lades ner i badkaret. Väldigt snabbt grabbade hon tag i sin ena fot, och väldigt fokuserat fördes foten till munnen. Å bingo! Tån hamnade äntligen i munnen! Så något plaskande i badkaret var det inte tal om idag. Det var roligare att suga på stortån, vilket hon fortsatte med en stund på skötbordet också.

Här är två foton på vår underbart härliga dotter:

Svagt leende Skratt