Ögonblick ifrån helgen

Morfar passade på att åka tillbaka hit efter att affären stängts på lördags eftermiddagen. Han var ju ”tvungen” att hämta hem Mormor som fortfarande var kvar här, som han så 😉 Vi fick chans att umgås ytterligare några timmar. Å Morfar fick bekanta sig lite mer med sitt nya barnbarn. För även om han fick vara med under själva förlossningen så hade han inte fått så mycket tid i lugn och ro efter allt med Isabelle. Men det passade han på att få bla under söndagskvällen då han satt större delen av kvällen med en nybadad Isabelle i sin famn och myste.

Under helgen har vi fått lite små överraskningar för att fira den nya familjemedlemmen. En hel del fina nya kläder till Isabelle, som kom med bud av Morfar ända från Skåne. Å på tisdagseftermiddagen så ringde det även på dörren och ett taxibud lämnade över denna fina buckett ifrån mina jobbarkompisar. Verkligen trevliga och uppskattade överraskningar!

Ett annat ögonblick under helgen var när Felicia för första gången började leka förlossning. Denna gången var det duplo elefanten som skulle föda barn. Hon försökte bända i sär benen så att bäbisen kunde komma ut. Gick tydligen så där, var lite svårare förlossning verkade det som. Men det kanske blir en barnmorska av Felicia framöver, vem vet?!?

Godkänd slutbesiktning

Idag har vi varit inne på BB igen för att göra en sista kontroll och även ta lite tester för att kunna bli utskrivna. Isabelle vägde in sig på 4480g (+65g ifrån födelsevikten) så hon har verkligen legat i senaste veckan med matintagen. Å det kan jag stryka under 🙂 Barnläkaren gav också grönt ljus till vår lilla sötis. Hörseltest och PKU-prov gick som en dans. Inget klagande alls, hon låg lugnt kvar i min famn fastän hon blev stucken med nål och fick en ”pinne” stoppad in i varje öra. Tålig liten tjej.

Så nu har vi lämnat BB bakom oss. Nu fortsätter vi att anpassa/vänja oss vid det nya livet. Johan är hemma nu och är heltidspappa. Mormor och morfar åkte hem idag, så nu är det något tommare här. Felicia har fått komma tillbaka till dagis för att busa med sina kompisar. Min kropp börjar också återställa sig och vänja sig vid amning. Är fortfarande riktigt öm i baken, men ha tryckt ut en så stor klump så är det väl inte så konstigt 😉 Men nätterna går rätt hyffsat, någon bra någon dålig. Men i det stora hela så går det mycket bättre med Isabelle än vad det gick med Felicia första tiden. Främst beror det på att Isabelles mage verkar hantera omställningen mycket bättre än Felicias gjorde. Så livet går sin gilla gång.