Jag har äntligen fått lite tid över till att sitta och pula lite med mina digitala scrappar igen. Det är halva sanningen, för jag ska beställa en fotobok senast torsdag (ska få den gratis) och då vill jag fylla den till bristningsgränsen med mina alster.
Så här kommer senaste tillskottet. Det är några bilder som jag tog i slutet av maj då Felicia kravlat upp på grannarnas studsmatta, himmelriket på jorden (om ni frågar henne), och börjat röra sig fritt. Vår lilla tjej är inte det minsta rädd för att slungas handlöst upp och ner i luften. Hennes skratt är så underbart. Det är total lycka. Så det är inte så konstigt att varje gång vi går ut för att leka i trädgården så försöker hon sticka till studsmattan så fort hon får chans.

Vilken härlig bild! Jag kan höra henne när jag tittar på bilderna, eftersom jag och morfar fick uppleva underbara dagar tillsammans med Felicia i början av juni.
Kram från Mormor.
Ja jag tycker ju också att bilden är helt fantastisk. Men visst är det ett ”när” för mycket i första raden? Tänkte att du kanske ville bli uppmärksammad av det ifall du ska få in bilden i en tryckt bok.
Ser fram emot nästa scrap!