Det händer allt mer och mer i Felicias liv. Plötsligt så börjar det likna lite ketchupeffekt på hennes framsteg. Hon blir mer och mer vågad också.

Nu börjar hon ta längre och längre upptäcksfärder. Hon sitter inte kvar så länge på stället vi sätter henne på. Utan snart ligger hon ner och är på väg. Nu har hon tagit sig från köket ut i hallen. Hon är fortfarande något reserverad till det nya rummet. Under min bortavaro hade hon tydligen lagt sig i dörrhålet och kännt efter hur golvet i hallen kändes, någon form av kontroll, innan hon tagit mod och tatt sig över dörrtröskeln.

Ett annat framsteg är att hon nu börjar försöka att ställa sig upp. Detta gör hon genom att försöka häva sig upp från tex soffan eller dammsugaren. Har även skett i badkaret. Tyvärr är inte balansen där ännu, ej heller all styrka. Så det har slutat med platt fall och ryggläge några gånger.

Felicia är ett riktigt litet matvrak när hon sätter den sidan till. Fast hon har även blivit rätt pjåkig. Gröten måste vara varm numera, annars käkar hon inte den. Så om den svalnar medans hon käkar den så måste vi värma den på nytt. Sedan blir det allt viktigare och viktigare att få äta själv. Så leverpastejsmackan är en av favvo tillbehören just nu. Men hon får testa på lika kryddstark mat som vi föräldrar äter (förutom saltet då) och hon slukar oftast det med god aptit.

Tyvärr går då inte allt framåt, sömnen är verkligen en tillbaka gång just nu. Det är en kamp för att sova. För att inte tala om kl 3-4 varje natt när Felicia vaknar och tycker att nu ska hon upp. Det tar i bästa fall endast 30 min tills hon sover igen, i värsta fall en mycket längre tid.

Ett annat bakslag, vilket ni kunnat läsa om tidigare, är att vi numera får byta bajsblöjor minst 2 ggr per dag. *suck* Inget händer på pottan heller, allt hamnar i blöjan. Jaja…

Men lilltjejen är ju bara knappt nio månader så det är ju inte så konstigt heller.