Får ju byta ut till ett lite mer juligt motiv.

Nu börjar det sjunka in riktigt djupt att Mormor är borta. Det har tagit ett bra tag. Men nu känns det så definitivt. Även om det är en mörk årstid nu, så känns det ändå på något vis skönt att det lackar mot jul så det går att lätta upp med ljus på flera olika sätt.

Denna helgen har vi haft fullt fokus på att städa. Blev riktigt fint här. Idag har sedan julen gjort sitt intåg hos oss. Ljusstakar och julgranen är nu på plats. Givetvis är inte allt på plats ännu. Får pyssla lite de närmsta dagarna också. Men julmyset börjar infinna sig. Felicia beundrade julgranen en bra stund. Fast sedan blev det fart på henne, då hon febrilt försökte att få ner julgranskulorna. Hon blev mäkta irriterad när de inte ville ge med sig utan satt fast.

Här får ni andra också lite julstämning:

Slutligen har jag suttit och suddat och suddat, och åter suddat, en hel helg. Resultatet blev följande:

Bilden är mångt mycket större, så klicka på bilden för att få se alla Felicior 🙂

Imorgon börjar julkalendern, och första luckan får öppnas i våra legokalendrar. Gäller att njuta så gott det går av julen nu.

Har varit väldigt tyst här. Livet går ju vidare, men det blir många stopp just nu, då en tanke eller två åker iväg. Det är verkligen tomt, och fortfarande till viss del overkligt. Men det är tur att vi har Felicia, så vi dras tillbaka till verkligheten snabbt igen.

Jag har suttit och försökt att få ihop en scrap gällande Mormor. Men än så länge vet jag inte riktigt var jag ska börja. Fotot finns där. Men sen… Nej så jag har varit tvungen att göra något emellan. Här är senaste som blivit klar. Enjoy.

Felicia ligger inte på latsidan, utan hon jobbar stenhårt på att ställa sig upp hela tiden. Soffbordet är favorit tillhållet. Sedan är hon riktigt nöjd över att hon nu får bege sig ut på äventyr i hallen. Inga tråkiga dörrar som är stängda längre.

Ja det råder ingen tvekan om att Felicia brås på sin pappa på många olika sätt. Nu vill jag inte påstå att det är övervägande Pappa-egenskaper eller så, jag är ej heller avis (om det låter som det). Det är verkligen intressant att se hur vissa egenskaper hålls fast vid även äldre åldrar. Så här kommer då dagens scrap.

Dagen i övrigt har varit väldigt lugn. Efter långa nätter blev det väldigt segt att komma igång. Förkylningen hjälper ju heller inte till med att pigga upp en. Så vi har verkligen haft en rejäl slappar dag idag, Felicia och jag. OK, jag har slappat. Felicia har jobbat stenhårt på sina färdigheter med att ställa sig upp. Hon har även käkat sitt första äpple idag, alltså med skal och allt. Tog en bra stund för henne att lyckas med tekniken, men tänderna kom bra till hjälp.

Nu är det natti-natti här. Imorgon är det skiftbyte här hemma. Nu går jag upp på 60% med jobb, och Johan går sådeles ner till 40%. Går snabbt nu, och vid nyår är det 100% jobb. Ojojoj, hur ska detta gå?

Förresten ska tillägga att 30-årskrisen nu är över. Jag har nu bestämt mig hur jag ska firas. Fast jag säger inte mer nu, det är en hemlis.

Felicia levlar för fullt just nu, klarar den ena nivån efter den andra i utvecklingsspelet. Hon satsar hårdare och hårdare på att resa på sig. Jag finner henne ofta ståendes på knä och i full fart med att försöka ta sig upp tex mha soffan. Idag kröp hon dessutom helt själv upp för vår lilla trappa i mellanrummet (vår lilla hall). Nu är det bara två steg. Men det var första gången. Både Felicia och jag var lika nöjda.

Fortfarande är det väldigt skrämmande med mixerstaven och assistenten, av någon anledning så är det jobbigt för Felicia när vi kör dessa hushållsmaskiner. Men destå roligare har hon när hon precis nyst och vi härmar henne och säger ”attchi”, då skrattar hon gott. Ikväll kiknade hon av skratt när jag härmade hennes nysningar. Efter ett tag så skulle även hon försöka sig på att härma och säga ”attchi”. Så sött ska ni veta!

Även om det är mycket struligt just nu med både sömn och mat från Felicias håll, så händer det så mycket positiva grejer som väger upp det hela på många sätt och vis. Vår dotter visar mer och mer prov på att hon är en egen liten individ, med verkligen en egen vilja. Hon testar gränser för fullt. Hon förstår också väldigt bra vad hon inte får göra, tex att blomkrukan med lecakulor i ska hon inte pilla i. Fast när hon väl lyckats ta sig fram tid och tagit en rejäl skopa i sin hand blir hon själaglad och försöker snabbt smussla undan sitt nya fynd. Inte lika skoj när vi sedan beslagtar detta och flyttar bort henne på nytt.

Kan berätta massor av nyheter. Men får stanna där ikväll. Här är senaste scrappen. Har en tendens att lägga på en massa saker hela tiden, men när jag väl känner mig klar med en scrapp har jag rensat bort 2/3 av det jag lagt på från början. Håller iaf på att lära mig Photoshop mer och mer, och testar nya tekniker hela tiden. Så många scrappar är rena experiment. Hoppas ni gillar dem.

Imorgon är det exakt 9 månader sedan vi begav oss till KSS och efter en hel del kämpande fick vi möta Felicia. Det känns något overkligt att det är samma lilla varelse som nu nio månader efteråt var dag blommar mer och mer ut till den underbara människa hon är. Så liten men redan en vilja av stål.

Den här digiscrappen får summera hur statusen är vid 9 månader.

Precis som i reklamen. Nu har vi inte gått och vunnit en miljon eller två. Det är ju till viss del tråkigt. Fast om man inte köper några lotter så kan man ju heller inte vinna, iaf inte så lätt.

Nej, idag talar jag om vår dotter. Efter en rätt bedrövlig vecka. Hemska nätter, för att inte tala om bajsblöjorna osv osv. Nej det har inte varit helt gulli-gull hela tiden att vara medlem av familjen Zaxmy. Efter en liten gnällig frukost så var det som om allt bara vände. Tjejen sover förmiddag, somnar utan gnäll väldigt snabbt i bilen in till Skövde. Sedan är hon väldigt aktiv och med på Rim och ramsor-samlingen i Bibblan. Efteråt tar vi en fika tillsammans med några andra barn och föräldrar. Äter med god aptit. Säger hej på pappa på hans jobb, och på vägen hem i bilen så slocknar hon på nytt. Vilket är väldigt (!!!) ovanligt då klockan är ca 13. Vid det här laget borde hon vara urhungrig. Men nej, inte minsta pip, tjejen somnar frivilligt. Sedan sover hon, hör och häpna, två (2), ja du läste rätt, två timmar. När hon vaknar så har hon torr blöja, och pottan används flitigt för både nr 1 och nr 2. Glädjen börjar verkligen bli total för mig som Mamma. Nästa del blir att käka en sen lunch. Japp, den gled ner den med. En rejäl portion dessutom. Två glada tjejer kan nu leka med de roliga leksakerna spridda över vardagsrummet. Ja, så fortsätter det. Jag får medge att det var lite gnälligt vid gröten vid 18. Men vid 19 så ligger vår lilla docka och sussar sött. Får hoppas att natten blir lika bra som förra. Dvs sömn mellan 19-07. Med endast nappinsättning vid alarm.

Så snacka om en riktigt bra dag i Mamma och Fröken Zaxmy’s liv.

Efter mycket arbete, pill och jox, så är nu nästa LO klar. Denna gången är det bilder på en av Felicias favvosysselsättningar under dagens lekar. Tänk vad mycket det går att göra med en plastsnigel 🙂 Jag ska vara ärlig och säga att jag var mycket skeptisk då jag första gången stiftade bekantskap med den. Inte leksaken i sig, men den väldigt glättiga melodin. Jag hade vissa mardrömmar om att få höra jingeln x tusen gånger per dag, tills paranoia. Fast jag ska ärligt säga, att jag fortfarande inte är trött på melodin. Å det är en stor gläjde att se Felicias entusiasm när hon går in i leken.

Nu så väntar stickarbetet. Jippi!